En död kanin upphängd på en vägg, en blankpolerad kopparkittel, några kastanjer och en frukt. Det är allt som syns i Kanin och kopparkittel, som Jean Siméon Chardin målade mellan 1735 och 1739 och som finns på Nationalmuseum i Stockholm. Det finns ingen berättelse i bilden och ingen människa, bara sakerna och ljuset på dem. Den sortens bild kallas stilleben: ett motiv där främst föremål, mat eller växter står uppställda på nära håll.
Namnet tros komma från nederländskans stilleven, som betyder ungefär stilla liv. I västvärlden har stilleben varit vanliga från 1500-talet och framåt, men redan under antiken målades liknande motiv på väggar och lades i golvmosaiker. Chardin valdes in i den franska kungliga konstakademin 1728 just som stillebenmålare, och Kanin och kopparkittel hör till de få målningar som han aldrig gjorde en andra version av.
Varför målade konstnärer stilleben med döda djur och frukt?
Ett skäl var att visa vad penseln kunde göra. Stilleben är ibland så skickligt utförda att de nästan lurar ögat, och i Chardins målning är kopparen, den lena pälsen och de knotiga kastanjerna naturtroget återgivna. Samtidigt lägger Chardin färgfläckarna direkt intill varandra utan övergångar, i det som kallas hans stötmanér.
Ett annat skäl var köparna. Jakt var en prestigefylld syssla, och redan på 1500-talet blev det vanligt med stora målningar med jaktmotiv i palatsens matsalar och gallerier. I Flandern specialiserade sig många konstnärer på sådana jaktstilleben. Blomstermåleriet var en omåttligt populär genre omkring år 1800. En målning tog lång tid och krävde stor noggrannhet, och priset följde storleken och graden av illusion.
Vad betyder föremålen i ett stilleben?
Det beror på vilket slags stilleben det är. I 1600-talets nederländska stilleben bär föremålen ofta en intrikat symbolik, och insekterna är ett av de tydligaste exemplen. Skalbaggar och flugor på en frukt eller en blomma står där ofta för nedbrytning.
Jaktstillebenen är ett undantag. I dem finns lite dold symbolik. Döda djur ligger arrangerade tillsammans med jakthundar och bössor, så detaljrikt målade att betraktaren ska känna sig stå direkt inför bytet. Jan Fyts stora Stilleben med rikt jaktbyte från 1651 är ett sådant verk.
Den franske konstnären Antoine Berjon (1754 till 1843) slog sig 1794 ned i Paris, där nederländska blomstermålare kring Gerard van Spaendonck hade gett genren ny energi. Hos Berjon och hans krets fick 1600-talets intrikata symbolik ge vika. Berjon målade sina blomster med tunt pålagd färg. I hans bilder är målet en skön illusion snarare än ett budskap, med ett drag av geometrisk abstraktion. I Berjons Stilleben med blomsteruppsättning och fruktkorg, målat omkring år 1800, sitter en humla på en av rosorna bland pioner, liljor och tulpaner. Humlan kan läsas som en blinkning till 1600-talets stilleben, men här står insekten för växternas fortplantning och inte för förfall.
Vad är ett vanitasstilleben?
Vanitasstilleben är en egen genre med symboler som dödskallar och utbrunna ljus. Föremålen står för tidens flykt och fåfängan i all mänsklig ambition, och de uppmanar betraktaren att hålla måtta med världsliga ting och sinnliga njutningar. Genren hör till 1600-talets stillebenmåleri, samma århundrade som barocken präglade konsten.
I Jan Davidsz. de Heems Vanitasstilleben med dödsskalle, bok och rosor, målat omkring 1630, ligger en bok och ett kranium bredvid ett vinglas och två rosor. Målningen är en allegori över livets förgänglighet och samtidigt ett prov på konstnärens skicklighet, eftersom de målade rosorna aldrig vissnar.
Ofta kombinerades vanitasmotiven med vetenskapliga instrument. I Christian von Thums Vanitasstilleben med astronomiska instrument står ett bekransat kranium och ett släckt ljus tillsammans med en stjärnkikare och en himmelsglob. Bilden går att läsa på två sätt: som en påminnelse om att livet är bräckligt trots nya kunskaper, eller som ett påstående om att vetenskapen består när livet förgår.
Hur känner man igen olika slags stilleben?
- Jaktstilleben visar döda djur och fåglar, gärna med jakthundar och vapen.
- Fruktstilleben samlar frukt och bär på ett fat eller ett bord. I Osias Beerts Stilleben med körsbär från början av 1600-talet ligger röda och gulröda körsbär på ett tennfat, så välfyllt att några bär har rullat ner på bordet. Beert var stillebenmålare från Antwerpen och målade bären i flera nästan genomskinliga färgskikt på träpannå, så att de ser blanka och saftiga ut.
- Blomsterstilleben visar buketter med blommor i olika stadier av blomning, ibland med frukt bredvid. Berjons målning har en fruktkorg med persikor, päron och vindruvor på bordet.
- Vanitasstilleben känns igen på dödskallen, ofta tillsammans med ett släckt eller nedbrunnet ljus, böcker eller instrument.
Stillebenet levde vidare in i det moderna måleriet. Konstnärerna inom kubismen, bland dem Georges Braque, målade gärna stilleben, eftersom de behövde vardagliga och igenkännbara motiv att utgå från.
Var kan man se stilleben i Stockholm?
Målningarna av Chardin, Fyt, Beert, Berjon, de Heem och von Thum finns i Nationalmuseums samling. I november 2026 var Fyts jaktbyte och Beerts körsbär utställda i salen för 1600-talets konst, och Chardins kanin och kopparkittel i salen för 1700-talet. Berjons blomsterstilleben köptes in 2020 med pengar ur Wiros-fonden, eftersom museets samlingar dittills hade saknat exempel på den sortens blomstermåleri. Berjons målning och vanitasmålningarna av de Heem och von Thum var inte utställda i november 2026. Varje verk har en egen sida i museets samlingsdatabas, till exempel sidan om vanitasstillebenet av de Heem. Fler museer finns i översikten över Sveriges stora museer.
Hallwylska museet i Stockholm har stilleben i sin målerisamling. Wilhelmina von Hallwyl fick 1904 en gåva på 500 000 kronor av sin mor och började bygga upp en målerisamling. Samlingen fick ett tavelgalleri på husets vindsvåning, och galleriet stod färdigt 1905. Stilleben är ett av sju motivslag i samlingen, vid sidan av bland annat sjömotiv, landskap och porträtt. Måleriet kommer nästan uteslutande från Flandern och Nederländerna, från slutet av 1500-talet till början av 1700-talet. Tavelgalleriet går oftast att se under de guidade visningarna.
Den som vill ta sig an ett stilleben på egen hand kan läsa tavlan genom att räkna föremålen och fråga vad vart och ett gör där: om frukten är färsk eller har insekter på sig, och om ljuset brinner eller har slocknat.
Senast faktagranskad: 18 november 2026
